Zlips - Mälarsalen Stockholm
Om man jobbar mellan 08.00 – 22.00 i två veckors tid, plus tillbringar helgen på en mässa i Stockholm, så blir det så här… man hinner inte skriva någon blogg! Mycket jobb, lite sömn och endast i mån av tid, mat… så har jag haft det de senaste veckorna. Men dansa har jag hunnit göra… och här kommer den första rapporten av tre.
Det kan bara finnas i Stockholm… man parkerar bilen, går in på en bakgård, öppnar dörren till något som liknar ett trapphus i en kontorsbyggnad, kliver in i hissen och åker upp till våning 7! När hissen öppnas så går man in genom ett par glasdörrar och innanför där breder ett stort dansgolv ut sig framför ens ögon. Får man uppleva det så har man garanterat hamnat på Mälarsalen.
När vi kom dit hann vi kika lite på lokaliteterna innan Zlips äntrade scenen och i vanlig ordning bjöd de på dansvänlig och medryckande musik. Av förkylningen, eller vad det nu var som Melissa hade drabbats av, märktes inget utan det var full satsning ända in i kaklet.
Min plan innan dansen om att bjuda upp på lugna och sen få dansa även den snabba dansen gick däremot i stöpet direkt, men det löste sig på ett oväntat sätt.
Jag kom nämligen direkt i otakt med uppbjudningarna och för att inte behöva stå bjöd jag upp på snabba låtar, ursäktade mig snabbt så snart jag fått ett jakande svar att jag dessvärre inte buggade, men att jag istället kunde bjuda på en snabb foxtrot. Döm om min förvåning då jag i 98 fall av 100 inte bara fick med mig damerna ut på golvet utan även en lugn dans efter den snabba foxen!
Jag dansade alla danser under kvällen utom en, vilket jag var mycket förvånad över, då jag hade förväntat mig att få stå en hel del på grund av min bugg-brist. Kul var även att jag träffade flera danstjejer som jag tidigare dansat med på både Ö-vik- och Hudik-maran.
Något som dock gjorde att kvällen fick en grå kant var att min danskamrat Camilla 23, som både tävlingsbuggar och jobbar som dansinstruktör, inte alls hade någon kul kväll på Mälarsalen.
Genomgående under kvällen var att när hon bjöd upp de duktiga buggkillarna blev hon nobbad, utom vid ett tillfälle, och istället fick hon stå, alternativt värja sig från lätt berusade äldre herrar, med andra ord herrar som var ännu äldre än mig… det vill säga mycket gamla.
Inte för att jag kan bedöma hennes buggfärdigheter till fullo, eftersom jag inte buggar själv, men så pass kan jag säga att killarna som tackade nej bet sig själva rejält där det gör som mest ont…
"kom ihåg, det finns inga genvägar till den perfekta dansen"